$)

I morse stod jag framför spegeln, just efter att jag kommit ut ur duschen. Man kunde tro att det var smuts som satt fast på hakan? Det såg ut som smuts? Men nej: det var min skäggstubb. 

Eftersom jag skulle till jobbet var jag tvungen att raka mig. Egentligen behövde jag byta blad på rakhyveln. De gamla var slitna, mellan dem satt en sorts skägg-gröt och något av bladen hade böjts och stack ut från de andra. Jag hade två helt nya set med rakblad som väntade i badrumsskåpet, men det bjöd mig emot ... Kunde inte de gamla klara en omgång till? 

Jo jo.

Efter att jag tvålat in mig med rakskum (Euroshopper) förde jag hyveln mot ansiktet. Så hejdade jag rörelsen. Var det en riktigt bra idé det här? 

Och återigen, som en väsning inifrån: Jo jo.

Redan i första draget gick bladen djupt ned i huden, ett flera millimeter brett sår. Blodet flöt ut i det vita skummet ... Det tog ett tag innan det slutade, av någon anledning hade jag inte köpt några plåster.

Hela dagen har såret svidit och gjort sig påmint, och det har känts som om det är själva snålheten som svidit, att det var den som skar in och fläkte av huden.